Kära dagbok,

idag har jag sett något märkligt. Jag gömde mig under soffan eftersom Ulrika ville leka mamma, pappa, barn igen. Jag ville undvika en ny incident som den med nappflaskan. Det var där under soffan som jag såg det. En stor, svart kropp som kom gående på inte mindre än åtta ben!

Jag blev såklart nyfiken och gick fram för att nosa lite på den. Då slutade den att gå. Den bara stod där och tittade på mig. Jag blev lite rädd så jag stannade upp och tittade tillbaka. Jag såg att den hade väldigt många ögon.

• Vad är du för något? frågade jag.

Jag fick inget svar.

Jag tänkte att den nog inte är så farlig eftersom den är så liten. Så jag gick lite närmare. Jag gick inte hela vägen fram. Det vågade jag inte, men jag stannade bara en liten bit ifrån den. Jag nosade lite i luften, men det luktade inget särskilt. Bara lite damm, men det luktar alltid damm under soffan så det var inget konstigt.

Jag insåg att om jag skulle få veta vad detta är så måste jag nog lukta på den. Då måste jag gå hela vägen fram. Jag drog ett djupt andetag först. Sen tog jag det där sista steget. Den rörde sig fortfarande inte.

Hade jag kommit så här långt så kunde jag ju inte stanna nu. Därför sträckte jag fram nosen för att lukta på den. Då plötsligt rörde saken på sig. Det kittlades på nosen och jag blev döds förskräckt. Jag tvärvände och rusade ut från under soffan. Rakt in i armarna på Ulrika.

• Där är du ju! Vi ska leka, sa hon.

I valet mellan mamma, pappa, barn och en farlig, okänd varelse så väljer jag mamma, pappa, barn. Så jag följde snällt med Ulrika. Jag vet inte hur lång tid det kommer att ta innan jag vågar mig in under soffan igen. Kanske kommer jag aldrig kunna gömma mig där igen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort de alla är på plats i släden lyfter renarna. De vill inte vara kvar en sekund längre än nödvändigt. Genast blir släden och renarna så stora som de normalt är. Det gör att Sarah kan glida ur Lukas famn och sätta sig brevid honom. Nu finns det ...

Bjällrorna kommer närmare och snart kan de se släden genom trädtopparna.- Här nere! Här! skriker Sarah.Nisse och Lukas stämmer in i Sarah rop. Snart ser de hur släden kommer närmare marken. Den som kör har hört dem.- Det här är perfekt. Han kommer ti...

Nisse slår upp ögonen. Det han ser är Sarahs ansikte och bakom henne trädens gröna löv. Nisse krälar sig över marken bort från Sarah. Han är inte rädd för henne, men han är rädd för vad han kan tänkas göra mot henne. Sarah håller upp händerna.- Du ka...

Under ett tag sitter Lukas och Sarah med ryggen mot varandra. Lukas trycker mossa mot Tomtens sår för att stoppa blödningen. Sarah stryker Nisses hår och gråter. Hon kan inte komma sig för att göra något annat. Kroppen känns både tung och tom på samm...

Lukas står som förstenad en stund. Han tar in hela bilden som han har framför sig. Nisse i en hög på marken. Tomten medvetslös och blödande och Sarah. Sarah sitter mellan de båda och ser vilsen ut. Som om hon inte vet vem hon ska ta hand om först.Luk...