Nisse grubblar hela natten där han vandrar. Han rör sig försiktigt genom skogen för att inte sätta eld på något. Samtidigt tvivlar han på sig själv och sitt beslut att gå förbi Sarah och Tomten. Kanske hade de kunnat hjälpa honom? För några sekunder tror han det. Efter de sekunderna ändrar han sig och tänker att de bara skulle skrika och springa. Sen ändrar han sig igen.
Velandet fram och tillbaka leder till att Nisse tar sig fram ganska sakta. Eller ja, sakta för de nya benen, men snabbt för de gamla. Ena stunden går han snabbt för att nästa nästan vända om. Det är ingen rolig natt.
När solen till slut går upp kan Nisse se bergen i horisonten. Det är första gången som han gör det. Han har hört talas om bergen innan. Som en enorm sten som pekar rakt upp i himlen, med toppen så högt upp att där året runt finns snö. Nisse har haft ganska höga förväntningar på berget. Verkligheten, ser han, är inget mot vad han har tänkt. Berget visar sig bara som en grå och vit massa långt där borta.
- Kanske blir det bättre när jag kommer närmare, säger Nisse.
Han fortsätter att gå, men snubblar. Han slår i marken som, turligt nog, är en enda lervälling. Det börjar ryka om leran som stelnar och blir hård, men inget börjar brinna. Nisse skyndar sig att resa sig upp. Sekunden efter ligger han dock på marken igen. Han ser sina armar och de nya benen, men mellan där magen borde vara, är det tomt. Hade den funnits där skulle den vara full av bly och Nisse skulle känna denna bly röra sig upp i halsen, men nu är den inte där. Nisse känner inte något av det.
Det Nisse känner är istället en lätthet i huvudet. Som om det inte väger något alls utan istället svävar runt, runt, runt i luften. Nisse blir så yr att han måste blunda.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort de alla är på plats i släden lyfter renarna. De vill inte vara kvar en sekund längre än nödvändigt. Genast blir släden och renarna så stora som de normalt är. Det gör att Sarah kan glida ur Lukas famn och sätta sig brevid honom. Nu finns det ...

Bjällrorna kommer närmare och snart kan de se släden genom trädtopparna.- Här nere! Här! skriker Sarah.Nisse och Lukas stämmer in i Sarah rop. Snart ser de hur släden kommer närmare marken. Den som kör har hört dem.- Det här är perfekt. Han kommer ti...

Nisse slår upp ögonen. Det han ser är Sarahs ansikte och bakom henne trädens gröna löv. Nisse krälar sig över marken bort från Sarah. Han är inte rädd för henne, men han är rädd för vad han kan tänkas göra mot henne. Sarah håller upp händerna.- Du ka...

Under ett tag sitter Lukas och Sarah med ryggen mot varandra. Lukas trycker mossa mot Tomtens sår för att stoppa blödningen. Sarah stryker Nisses hår och gråter. Hon kan inte komma sig för att göra något annat. Kroppen känns både tung och tom på samm...

Lukas står som förstenad en stund. Han tar in hela bilden som han har framför sig. Nisse i en hög på marken. Tomten medvetslös och blödande och Sarah. Sarah sitter mellan de båda och ser vilsen ut. Som om hon inte vet vem hon ska ta hand om först.Luk...