Jag skickade in manuset på Prinsessans resa till totalt 13 olika bokförlag. 10 av dem har nu svarat. 10 stycken nej och bara ett förlag har förklarat varför, fel genre för dem. De tre som är kvar är tre väldigt stora förlag. De kommer att ta tid på sig och sen kommer de att säga nej, standard nej. Något annat har jag svårt att se med tanke på de 10 svar jag redan har fått.

Prinsesssans resa kommer alltså inte att komma ut någon gång snart.

Jag lovade mig själv att inte hoppas på mer än en förklarande refusering. Ändå har jag hoppat till varje gång telefonen har ringt eller ett epost från ett förlag legat i inkorgen. Jag har hoppats på det där underbara svaret ja och på att äntligen få känna känslan av att uppnå en länge drömd dröm. Nu blir det inte så. Jag är ledsen och jag är besviken. Jag vet inte ens vad jag behöver jobba på i manuset för att få det gångbart i handeln. Jag vet inte vad som är fel på det.

Jag tänker tillåta mig själv att vara ledsen och besviken ett tag. Det finns ingen anledning till att låtsas att det här inte har påverkat mig. Att 13 nej inte känns som jävligt många nej och en total diss. Mitt självförtroende är krossat och just nu är jag osäker på om jag någonsin kommer att nå drömmen. Så känner jag och det får vara okej. Jag har ju anledning till det.

Vad jag inte har anledning till är att låta den känslan ta över fullständigt och ge upp. Jag är ingen författare och det jag skriver är inte gångbart i handeln, men det kan bli. Jag måste helt enkelt lära mig mer. Skriva mer och läsa mer. Det ska jag göra. När jag är klar med att vara ledsen och känna mig förkrossad. Inte idag, men någon dag.

Då ska jag skriva klart det första utkasten på det pågående projektet. Det som jag inte haft ork att röra på flera veckor. Sen ska jag låta det projektet få den vila som alltid är ett måste. Under den vilan ska jag ta upp Prinsessans resa igen. Jag ska läsa igenom den och se om jag själv kan hitta felet. Gör jag inte det måste jag spara pengar. Pengar att använda till en lektör som kan läsa igenom och hitta felet åt mig. Berätta om det för mig så att jag kan lära mig och skriva bättre. DET är något som kommer att ta tid. Jag är inte gjord av pengar. 

En annan dag ska jag ta tag i allt. Lära mig och gå vidare. Fortsätta jobba mot dörren. Idag gör jag inget av det. Idag gör jag en kopp te, sätter mig i soffan och tillåter mig att vara ledsen.