Kära dagbok,

idag har matte varit väldigt dum mot mig. Då menar jag inte de små, de har varit snälla. Nej, den dumma är Josefin.

Det började med att hon lockade på mig. Hon gick runt i huset och sa mitt namn tills hon hittade mig liggande i soffan.

• Där är du. Kom nu lilla vännen, sa hon och lyfte upp mig.

Jag tänkte att det kanske var en stunds gos på gång eller kanske lite godis. Så jag lade mig tillrätta i hennes famn. Egentligen borde jag ha flytt därifrån.

Hon tog med mig in på badrummet, ännu ett förbjudet rum. Fast jag har varit där inne några gånger. Det är inte lika farligt som tvättstugan och golvet är härligt varmt.

Jag blev väldigt nyfiken. Jag tänkte att detta kanske var Josefins sätt att säga att de ändrar på reglerna. Att jag fick vara där inne nu. Jag såg framför mig många härliga stunder på det varma golvet.

Så fel jag hade! Matte satte sig på golvet framför duschen. Den plats där jag sett barnen tvätta sig. Det borde gjort mig misstänksam, men nej. Jag låg snällt kvar i hennes famn.

Sen satte hon på vattnet. Detta hemska vatten. Jag tryckte mig lite närmare henne, men hon lyfte bort mig. Med ett stadigt tag om mina tassar lyfte hon in mig under den varma vattenstrålen. Jag brände mig inte, men det var obehagligt att bli så blöt. Så jag skrek rakt ut. Det hjälpte inte. Istället började hon gnida in något konstigt, grönt i pälsen på mig. Det luktade gott och det löddrade.

Jag skrek lite till. Inte för att det var obehagligt utan i protest. Så här behandlar man inte en fin katt! Inte en som dessutom är tiger!

När hon tyckte att jag hade nog av vad det nu var i pälsen lyfte hon in mig under vattnet igen. Väl under vattnet gnuggade hon pälsen igen. Det var lite som om hon masserade mig.

Jag gjorde mitt bästa för att komma loss, men det hjälpte inte. Hon höll mig fast ändå.

Jag kan dock säga att hon blev väldigt blöt och det är jag glad för. Det är min hämnd.

Till slut stängde hon av duschen och virrade in mig i en handduk. Hon bar bort mig till sängen och där låg vi sen och myste. Just den delen av hennes hemska tilltag var faktiskt ganska skönt. Så jag kanske förlåter henne. Nästan i alla fall. Om hon inte gör om det.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort de alla är på plats i släden lyfter renarna. De vill inte vara kvar en sekund längre än nödvändigt. Genast blir släden och renarna så stora som de normalt är. Det gör att Sarah kan glida ur Lukas famn och sätta sig brevid honom. Nu finns det ...

Bjällrorna kommer närmare och snart kan de se släden genom trädtopparna.- Här nere! Här! skriker Sarah.Nisse och Lukas stämmer in i Sarah rop. Snart ser de hur släden kommer närmare marken. Den som kör har hört dem.- Det här är perfekt. Han kommer ti...

Nisse slår upp ögonen. Det han ser är Sarahs ansikte och bakom henne trädens gröna löv. Nisse krälar sig över marken bort från Sarah. Han är inte rädd för henne, men han är rädd för vad han kan tänkas göra mot henne. Sarah håller upp händerna.- Du ka...

Under ett tag sitter Lukas och Sarah med ryggen mot varandra. Lukas trycker mossa mot Tomtens sår för att stoppa blödningen. Sarah stryker Nisses hår och gråter. Hon kan inte komma sig för att göra något annat. Kroppen känns både tung och tom på samm...

Lukas står som förstenad en stund. Han tar in hela bilden som han har framför sig. Nisse i en hög på marken. Tomten medvetslös och blödande och Sarah. Sarah sitter mellan de båda och ser vilsen ut. Som om hon inte vet vem hon ska ta hand om först.Luk...