Kära dagbok,

idag har jag lekt med barnen hela dagen. De lekte på något som de kallar för studsmattan. Den har stått i trädgården länge, men jag har inte tänkt så mycket på den. Idag såg jag barnen studsa runt innanför nätet på den och det fick mig att börja fundera. Tänk om den där studsmattan var som rutschkanan? Något som ser väldigt konstigt ut, men egentligen är väldigt roligt.

Jag ska vara ärlig. Jag tvekade först, men sen kom jag fram till att man måste våga lite här i livet. Jag tänkte att jag måste testa.

Eftersom jag inte såg någon väg in genom nätet så tänkte jag att jag fick klättra över. Snabbt som vinden borrade jag in klorna i nätet och började klättra.

Barnen skrattade och pekade.

• Titta! Vad gör hon?

Jag var tvungen att koncentrera mig för att klättra så jag svarade inte.

Det tog inte så lång tid att komma upp på toppen som jag hade trott att det skulle. Där stannade jag och såg ner. Jag var väldigt högt upp, men jag kände mig modig. Jag släppte taget om nätet och hoppade ner till barnen. De skrek till igen och det gjorde jag också. Jag fick samma känsla i magen som med rutschkanan. Det var härligt!

Alldeles för snart landade jag på studsmattan. Jag studsade upp och ner några gånger innan jag stod säkert med alla fyra tassar på mattan.

Jag tittade på barnen som fortfarande skrattade.

• Var det roligt? frågade Lovisa.

• Mjau, svarade jag och menade att det var otroligt roligt.

Sen klättrade jag upp på nätet igen och hoppade ner. Fast den här gången fångade Lovisa mig. Hon skrattade så hon kiknade och jag gav henne en puss på kinden.

Sen fortsatte vi leken. Hela dagen har jag klättrat upp på nätet och hoppat ner. Antingen på mattan eller ner i något av barnens famnar. Både jag och barnen har haft kungligt roligt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Så fort de alla är på plats i släden lyfter renarna. De vill inte vara kvar en sekund längre än nödvändigt. Genast blir släden och renarna så stora som de normalt är. Det gör att Sarah kan glida ur Lukas famn och sätta sig brevid honom. Nu finns det ...

Bjällrorna kommer närmare och snart kan de se släden genom trädtopparna.- Här nere! Här! skriker Sarah.Nisse och Lukas stämmer in i Sarah rop. Snart ser de hur släden kommer närmare marken. Den som kör har hört dem.- Det här är perfekt. Han kommer ti...

Nisse slår upp ögonen. Det han ser är Sarahs ansikte och bakom henne trädens gröna löv. Nisse krälar sig över marken bort från Sarah. Han är inte rädd för henne, men han är rädd för vad han kan tänkas göra mot henne. Sarah håller upp händerna.- Du ka...

Under ett tag sitter Lukas och Sarah med ryggen mot varandra. Lukas trycker mossa mot Tomtens sår för att stoppa blödningen. Sarah stryker Nisses hår och gråter. Hon kan inte komma sig för att göra något annat. Kroppen känns både tung och tom på samm...

Lukas står som förstenad en stund. Han tar in hela bilden som han har framför sig. Nisse i en hög på marken. Tomten medvetslös och blödande och Sarah. Sarah sitter mellan de båda och ser vilsen ut. Som om hon inte vet vem hon ska ta hand om först.Luk...