Så fort de alla är på plats i släden lyfter renarna. De vill inte vara kvar en sekund längre än nödvändigt. Genast blir släden och renarna så stora som de normalt är. Det gör att Sarah kan glida ur Lukas famn och sätta sig brevid honom. Nu finns det gott om plats utan att hon sitter i hans knä.
Det här äventyret har hållit på länge. Därför blir Lukas förvånad över att det bara tar några minuter att komma fram till verkstaden. Sen kommer han ihåg sin första tur med släden. Den gången hade varit bara Sarah och han. De hade flugit runt jorden och lämnat dockor till alla barn som blivit utan julklappar och de hade gjort det på mindre än ett dygn. Så egentligen vet han ju att renara är otroligt snabba.
Tomtemor säger till renarna att landa vid den gamla porten. Den som användes när det inte fanns så många barn i världen utan att verkstade kunde vara ganska liten. Nu fanns det betydligt fler barn och verkstaden hade byggts ut, men den gamla porten ligger fortfarande närmast Tomten och Tomtemors sovrum.
När de landar kommer genast flera nissar springande.De sträcker fram händer för att hjälpa alla ur släden. Snabbt får de dock syn på Tomten. Många utrop och frågor kommer som följd.
- Vad har hänt?
- Är han okej?
- Kommer Tomten att dö?
Lukas ser på Tomtemor i ett försök att upptäcka en ansats till att svara på frågorna, men hon ignorerar dem. Tomtemor kliver ur släden och lyfter sen enkelt upp Tomten igen. Fortfarande utan ett ord går hon mot verkstaden.
Lukas rusar genast före för att öppna dörren åt henne. När han står där och ser på Tomten med dörren i handen har han svårt att förstå hur Tomten någonsin ska kunna överleva det här.
Det blir en slags joggingtur genom verkstaden. Lukas springer först och öppnar alla dörrar. Efter honom kommer Tomtemor med Tomten i famnen och bakom henne finns Sarah och Nisse. Nisse ser hopkrupen och rädd ut. Lukas antar att det är därför som Sarah hela tiden klappar honom över ryggen.
De kommer fram till Tomtens och Tomtemors sovrum. Tomtemor lägger försiktigt ner Tomten på sängen.
- Ta bort all mossa, säger hon.
Lukas skakar på huvudet.
- Nej, då kommer det börja blöda en massa igen.
- Ta bort all mossa, upprepar Tomtemor.
Sen går hon ut ur rummet med snabba, bestämda steg.
Lukas sväljer hårt när han låter blicken falla på Tomten. Tomten ser liten och blek ut och Lukas inser där och då att han faktiskt inte tror att Tomten kommer att klara sig. Vad ska de ta sig till utan Tomten?
Lukas går fram till sängen. Försiktigt och med skakande händer börjar han ta bort mossan. Precis som han trodde börjar det genast att blöda mer. Lukas tänker precis att han ska lägga på mossan igen när Tomtemor kommer tillbaka in i rummet. I handen håller hon en skål.
- Bra, säger Tomtemor.
Hon lägger en hand på Lukas axel.
- Du kan backa undan nu, säger hon.
Tomtemor sätter sig på sängen bredvid Tomten och Lukas backar undan. Han står tyst bredvid Nisse och Sarah och ser mot sängen. Bakom dem, i dörröppningen står ett gäng nissar till. Alla ser på Tomtemor när hon sticker ner handen i skålen. Hon gör en cirkel rörelse med handen och tar upp den igen. Nu är den täckt av någon lila, glittrande gega.
- Vad är det där? frågar Lukas.
Tomtemor svarar inte. Hon börjar bara att gnida in gegan i Tomtens sår. Lukas ser hur det genast slutar att blöda.
- Vad är det där för något? frågar Lukas igen.
Sarah sätter fingret mot munnen för att visa Lukas att han ska vara tyst. Fast det är svårt. Hela rummet är fullt av något tryck. Någon förväntning och oro. Och sedan tystnaden. Inte ett ljud hörs. Lukas har svårt att stå ut.
Efter en stund sätter Tomtemor ner skålen på golvet bredvid sängen. Lukas kan se att den är tom så när som på några mycket små rester. Han ser på Tomten och hans lila arm. Tomtemor håller i armens hand och klappar över handryggen.
- Kommer Tomten att bli bra? frågar Lukas.
- Men kan du vara tyst! fräser Sarah.
Lukas rycker till. Dels av hårdheten i Sarahs röst, men även av skrattet som sekunden efter bubblar upp ur Tomtemors mun. Han har väldigt svårt att se något roligt i det här.
Då börjar Tomten att röra på sig. Försiktigt vrider han huvudet från sida till sida innan han till slut öppnar ögonen. Han fäster dem direkt på Tomtemor.
- Tack älskling, viskar Tomten.
- Du vet att jag skulle göra allt för dig, säger Tomtemor.
Tomten sätter sig upp i sängen och ger Tomtemor en stor kram. Lukas ser mot armen.
Det är konstigt. Fast samtidigt inte förvånande med tanke på allt som har hänt. Gegan finns inte kvar på Tomtens arm. Det gör inte såret heller. Det Lukas ser är en ren och hel, lite hårig arm. Lukas suckar lättat. Tomten kommer att bli bra.