När Lukas vaknar av att någon knuffar på honom i sängen. Han öppnar ögonen och får se Ove stå böjd över sig. Ove ser väldigt glad ut.

- Kom med, säger han.

Lukas reser sig sakta ur sängen. När han kommer på fötter ser han att Sarah står i dörren. Hon ser lika rädd och dyster ut som han känner sig.

Ove slår ihop händerna framför sitt ansikte.

- Bra! Då går vi, säger han.

Lukas slås återigen av hur glad och munter Ove verkar vara. Han ser det inte som något bra tecken utan kommer fram till att Ove nog njuter av att se nissar lida. Han har varit arg på Sarah och Lukas innan. Han tycker säkert att det är bra att de ska bli utslängda från verkstaden.

Ove vänder på klacken och börjar gå i snabb takt. De kommer ut ur Lukas rum och fortsätter längs med korridoren. Lukas sneglar på Sarah, men hon tittar rakt fram. Han ser tårar i hennes ögon, men även en stolthet i hennes ansiktsdrag. I den stunden beslutar Lukas för att han tänker vara lika stark som Sarah. Han tänker också gå in i det här med huvudet högt. För de har inte gjort något fel. Det är Tomten som är orättvis som bestraffar dem.

För att liksom meddela Sarah att de står tillsammans i det här tar Lukas hennes hand i sin. Hon tar emot den, men rör inte en min. Så han vet inte om hon förstår.

Ove leder dem till verkstadsgolvet. Där, mellan arbetsbänkarna, står alla verkstadens nissar. Även de som inte börjat skolan än.

Lukas håller hårdare i Sarahs hand när han får syn på Tomten och Tomtemor. De står framför dörren till det stora förrådet. Tomten har handen på dörrhandtaget och han ser allvarlig ut. Tomtemor formligen strålar av lycka.

Nu blir Lukas förvirrad. Att Ove gillar att se nissar lida förvånar honom inte, men han hade högre tankar om Tomtemor. Han trodde verkligen inte att hon var så grym.

Att alla nissar står och ser på förvånar honom också. Förra gången fick han ett hemskt hårt straff, men det gjordes ändå privat på rummet. Lukas undrar hur hemskt straffet måste vara för att Tomten ska göra det offentligt.

Det faktum att Tomten kramar handtaget till förrådsdörren oroar honom också. Är det så hemskt som att förrådet byggts om till ett fängelse till honom och Sarah? Hur länge sov han egentligen?

De är framme vid Tomten och stannar. Ove drar sig undan och försvinner in i mängden av nissar.

På samma gång tar Sarah och Lukas ett steg närmare varandra. De kramar till och med ännu hårdare om varandras händer även om de är nära gränser för hur hårt det går att krama en hand utan att den går sönder.

Det tröstar Lukas något. Vad som än händer nu så möter de det i alla fall tillsammans. Det kan tyckas att det inte är så mycket eller viktigt, men för Lukas betyder det allt just nu. Han kommer att ha stöd från någon.

- Ni smet ut från verkstaden i hemlighet för att laga maskinen som nästan förstörde den förra julen fullständigt. Stämmer det?

Tomtens röst är hård. Den var inte ens så här hård när han förra gången bestraffade Lukas. Det kan inte vara ett gott tecken.

- Det st..st...stämmer, stammar Sarah.

- Ni lagade därefter maskinen till ett skick som gjorde det möjligt för er att tillverka flera tusen dockor. Stämmer det?

Lukas nickar.

- Ni bröt er in på mitt kontor där ni olovligt skaffade fram en lista på vilka barn det var som inte fick någon julklapp den förra julen. Stämmer det?

Lukas nickar igen. Tystnaden i verkstaden, när Tomten inte talar, är total. Lukas lyckas inte ens höra de ljud som i vanliga fall brukar höras när en nisse andas.

- Ni stal min släde och mina renar. Stämmer det?

- J...ja, stammar Sarah.

- Sen delade ni, olovligt, ut flera tusen dockor till barnen och ni gjorde det i mitt namn. Stämmer det?

- Ja, säger Sarah och Lukas i kör.

Lukas vill egentligen sträcka lite på sig nu. För han tycker fortfarande inte att han har gjort något fel. Allvaret i Tomtens ansikte och röst hindrar honom dock.

Tomten trycker ner handtaget och öppnar dörren. Det Lukas ser på andra sidan gör honom om möjligt ännu mer förvirrad. De har byggt om förrådet, men inte till ett fängelse. Det han ser på andra sidan liknar istället mer en arbetsplats. Han ser två bänkar, alla möjliga verktyg hängande på väggen och i mitten av allt står hans maskin.

Lukas möter Tomtens blick som nu plötsligt inte alls ser så hård ut. Nu är den snarare så mild och snäll som den brukar.

- Inga fler maskiner ska byggas i hemlighet utanför verkstaden. De ska byggas här.

Tomten pekar mot det som var ett förråd.

- Det här är ERT kontor. Här inne ska ni skissa upp och bygga maskiner till alla typer av leksaker som vi gör i verkstaden.

Lukas kan inte tro sina öron. Menar Tomten allvar? Skolan då? Fast Tomten har visst tänkt på det också.

- Fröken Sarah, du har aldrig förut gått i skolan. Det kommer att krävas av dig att du fortsätter att delta i lektionerna varje förmiddag. Under den tiden får Lukas arbeta själv.

Sarah nickar att hon förstår.

- Jag har en sträng regel för det här, säger Tomten.

Han håller upp ett finger för att tydligare visa att han menar allvar.

- Inga maskiner får testas utanför det här rummet. Jag tänker inte ta risk av att nya leksaker ska gå sönder. Maskinerna testas här tills dess att ni finner dem funktionsdugliga. Efter det tas de in i produktionen i verkstaden.

Innan Lukas hinner tänka sig för släpper han Sarahs hand och rusar fram till Tomten. Utan att tveka lägger han armarna runt den tjocka magen och kramar honom. Han känner ett tryck över ryggen när Tomten kramar honom tillbaka.

- Tack, viskar Lukas.

- Ingen orsak, viskar Tomten.